vandaliserad

Nu är det dags att sluta tjura. Det mår ingen bra av. Jag har pratat med pojken, och han verkar till och med beredd att hälsa på mig när jag flyttar. Så nu ska jag inte gå och tycka synd om mig själv. Det finns de som har det värre. Nu ska jag börja ta tag i maten på allvar igen också. Har blivit några avskedsmiddagar och då har jag inte orkat/velat säga emot mina älskade vänner. 

Nu tar jag tag i livet igen :)